Igår var det storfirande i Thailand, och rimligtvis även i dess huvudstad. Lay Kratong är en högtid som inträffar en gång per år, då det är fullmåne i den tolfte mån-månaden. Vanligtvis inträffar Loi Krathong i mitten av november, i år (2552) inträffade den dock tidigt.
Det är lite oklart vad högtiden går ut på, men de flesta verkar enas om att den handlar om önska varandra och sig själv lycka och välgång. Älskande par, familjer, vänner m fl sätter ner ett föremål (krathong, som är gjord av bananblad) i stora som små vattendrag och låter den flyta (loi) iväg.
"Farkosten" består av frigolit, bananblad och blommor som utsmyckning. Djurvännen väljer dock en bas av bröd istället för frigolit, bröd som fiskarna lever gott på.
Sagt och gjort, iväg med Nicha till Chao Phraya river för nedsättning. Såsom ni kanske misstänker var vi inte ensamma om att göra detta. Var vi än försökte ta oss, så var det smockat med folk. Mycket folk betyder extremt trafikkaos men till slut lyckades vi ta oss till bron Rama VIII för traditionsenlig ljuständning och nedsättning i floden.
Rökelse- och ljuständning...
Vilka var då mina intryck av denna högtid? Högtiden i sig är ju fin och det är kul att se hur alla thailändare anstränger sig för att fira. Alla (ung som gammal, töntig som cool, rik som fattig, frisk som sjuk) firar Loi Krathong, men till skillnad från exempelvist ett svenskt midsommarfirande är det ingen som krökar. Däremot äter man, och det hela tiden. Överallt finns det osande grillstånd som grillar allt från kyckling- och köttspett till den extremt illaluktande, torkade bläckfisken.
Nicha sugen på köttbullsspett. I höger bildkant ser ni den illaluktande, torkade bläckfisken.
Sammanfattningsvis kan man väl säga att jag fann högtiden intressant men inte så mycket mer. Alldeles för mycket folk och en trafiksituation som gör att det ständigt känns som att man suger av en dieselbuss, gör att jag nog firar denna högtid annorstädes nästa år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar