fredag 29 oktober 2010

Rödljus


Man brukar ju säga att en bild säger mer än tusen ord. I detta fallet säger bilden mer än tusen svordomar, besvärjelser och ett antal mer eller mindre nedsättande ord om såväl manligt som kvinnligt fortplantningsorgan.

Bilden föreställer en "situationskarta" över trafikläget i valda delar Bangkok och kortfattat kan man säga att ju grönare, desto bättre. Ju rödare, desto sämre. Det finns även ett mellanläge, gult, vilket även det kan uppbåda en och annan mördande tanke.
Den med nedsatt färgseende kan ha svårt att fånga denna pissigt upplösta mobilkamerabild, men låt mig förtydliga - tavlan är lika röd som Kildén & Åsmans blogg, Den världskarta som inte visar var landet Utopia ligger är inte värd ett ögonkast.
Att då sitta mitt i detta med en annalkande, överflödande blåsa är att be om framtida inkontinensproblem.

Nåväl, väl hemma med nytömd blåsa ser jag fram emot morgondagens, högklassiga fotbollsdrabbning mellan de fairplayinspirerade Scandinavian Vikings och de erkänt hemmastarka FC Nova. Som vi Evertonians säger; COYB!

måndag 25 oktober 2010

Beskyddaren...

...eller "My best bodyguard" som filmen heter. MBB är en thailändsk actionrulle som kretsar kring journalisten och TV-ankaret Nicha (lite humor med namnet) som snubblar över den skrämmande insikten att ett läkemedelsbolag utnyttjar människor som försökskaniner i deras strävan efter att få världsherravälde på den medikamentiska marknaden. Samtidigt gör den nationella polisenheten (typ FBI) allt för att hemlighålla dessa fasansfulla försök i syfte att hålla befolkningen utom bättre vetande. Filmtiteln syftar på den livvakt som anlitats för att skydda Nicha från såväl elaka skurkar som skrupelfria rättskipare. Låter detta som en bra film? Märk mina ord - det fullkomligen stinker kalkon över skapelsen. Filmen gav mig obehagliga flashbacks av en vårdag 2002 när jag pinades igenom "The Leauge" i Heron City´s salonger.

Vad är det då som gör filmen så kass? Hmm, var ska jag börja? Kanske det faktum att dialogen är lika kass som våra svenska Beckfilmer är dubbade. Eller att skådespelarna har ett kroppsspråk som får Stefan & Krister att verka subtila. Att manuset är lika genomarbetat som Göta Kanal 3. Att effekterna är på samma nivå som remaken av tv-serien V.

Det finns dock några intressanta kopplingar mellan "My best bodyguard" och Sverige. Huvudpersonen, nyhetsankaret Nicha, spelas av prinsessan Ubolratana - äldsta dottern till Thailands kung och drottning. Ubolratana gjorde i sin ungdom samma sak som vår kronprinsessa, följde sitt hjärta och gifte sig med en "vanlig" man. Ubolratana´s stora olycka var dock att hon gifte sig med en oduglig britt vilket gjorde henne till en svikare bland sina landsmän och även fråntagen sina royalistiska fördelar. Som om inte det vore koppling nog finns det en till; Sveriges sämsta, moderna bioproduktion har även den likheter med "My best bodyguard". Filmen Gangster (med bl a Persbrandt och Kjell Bergqvist i huvudrollerna) producerades bl a av Daniel Collert. Collert är ju mest känd som kronprinsessans första "riktiga" pojkvän.

Vad säger då oss detta? Mig säger det i alla fall följande; undvik alla filmer med någon som helst royalistisk koppling...


Till huvudpersonens försvar ska sägas att hon är en ack så välbevarad 60-åring.


Om man tar de tio sämsta Beck- och Wallanderfilmerna och klipper ihop de mest pinsamt dåliga delarna skulle det ihopklippet vara rena Oscarsproduktionen jämfört med Gangster.

/Erik a k a Orvar Säfberg

måndag 18 oktober 2010

Kallt kaffe

I Sverige var jag en kaffejunkie. Under en normal arbetsdag sköljdes det ner mellan 6-8 muggar kaffe genom esofagus och ju svartare desto bättre. I Thailand är det svårt att hitta gott kaffe och i ärlighetens namn är längtan efter rykande het kopp kaffe inte lika påtaglig här. Därför har jag börjat med ett thailändskt substitut - kallt thaikaffe. (thai caffe yen)
Förutom is innehåller brygden kaffe, kondenserad mjölk, socker och smaksättare. Man kan säga att en thaikaffe är som en kall öl - läskande och inte det minsta nyttig.


Thaikaffe inhandlad på gatan till det facila priset av 15 THB, vilket är ungefär en tiondel av vad en kaffe latte på ett föräldraledig-invaderad fik i Hammarby sjöstad skulle debitera.

fredag 15 oktober 2010

Den (o)synlige mannen

Är inte internetvärlden fantastiskt. Likt en osynlig skepnad så tror vi oss surfa genom informationsflödet utan att lämna några spår. Men i Ipred-lagens skugga (visst hade det varit roligare om den hetat Ipren-lagen) vet vi att vi inte är osynliga. Min blogg är bara ett exempel på detta. Hur kommer det sig att jag fått en tjeck med gröna fingrar som följare? Är det en osedvanligt flitig svenskastuderande från de Mährenska vidderna vars fablässe förutom blommor (och bin?!) är att läsa om en 33-åring i Bangkok? Det hade ju varit smickrande om så vore fallet, men det känns föga troligt.

Min tes är nog att mina egna digitala avtryck har gett mig en extra följare. En av mina vänner från Gävletiden, Anna-Karin Tillström (till vardags en jävelusiskt duktig grafisk formgivare!) har en blogg om sitt stora fritidsintresse - sin trädgård. http://landetkrokus.blogspot.com
Eftersom jag själv har en fantastisk rhondodendron på landet kunde jag inte motstå att besöka hennes blogg och imponeras av dels hennes digra, latinska vokabulär och dels henne fina foton. Mitt besök på hennes blogg har troligtvis snappats upp av den blomsterintresserade tjecken, som rimligtvis (säkert...) imponerats av mina fina bilder på ömsom chipspåsar, lastbilar, partyglada kompisar etc etc.

Sammanfattningsvis:
1. Är det inte härligt hur vi "connectar"!
2. Du är aldrig osynlig, vilket kan vara väl värt att tänka på innan du besöker en xxx-site...

Förresten - dagens inlägg är det första av fem som har en gemensam röd tråd. Den som snabbast listar ut den röda tråden vinner - förutom min oreserverade respekt och beundran - en valfri copyprodukt från någon av Bangkoks sjudande gatumarknader.

Avslutningsvis vill jag retas med i allmänhet hösttrötta svenskar och i synnerhet med Wiklas genom att publicera en bild från gårdagen vilket beskriver årets kallaste dag - temperaturen sjönk faktiskt ytterligare med två grader...



Vintern är i antågande vilket innebär behagligare temperaturer och förhoppningsvis ett slut på regnperioden.

onsdag 13 oktober 2010

Klasskillnad

Satt igår och studerade bilder från Holland-Sverige och greps genast av insikten att Sverige för tillfället är allt annat än ett världslag i fotboll. I vanlig ordning påpekar även diverse sportjournalister att vi aldrig hade en chans på förhand, att vi måste inse våra begränsningar mm. Samma journalister har dock spenderat föregående vecka med att skriva spaltmetrar om Sveriges goda chanser till stordåd mot VM-finalisten Holland, på bortaplan...

En helt annan klasskillnad sprang man på igår. Den ena bilden är från 2010 och visar arbetarbostäder på en byggarbetsplats i Bangkok. Den andra bilden är från 1900 och visar även den arbetarbostäder, dock lokaliserade i Sverige. "Helt sjukt, förskräckligt" hinner jag tänka, innan jag hastar iväg på jakt efter nya golfhandskar...


En naturlig habitat för (illegalt?!) invandrade byggarbetare...


Den svenska modellen i sin linda...

torsdag 7 oktober 2010

Inte en Cheva...

Någonting säger mig att ägaren till denna lastbil inte är amerikan...


Undrar om larmet skulle gå om denna parkerats utanför USA:s ambassad...

onsdag 6 oktober 2010

Streetfood part II

Idag for jag omkring i ett riktigt thaiområde i Bangkok, höga nummer på Sukhumvit i ett område som kallas Udom Suk. Eftersom jag är en person som gärna tar seden dit jag kommer (läs: tar till mig de seder som jag anser är till min fördel) så blev det lunch á la thaiway.
En av mina favoriter i det thailändska köket är nudlar så idag blev det sen lek nam ao moo = soppa med tunna nudlar (bestående av en ris- och mjölblandning), morning glory (nej, inte morgonstånd utan en vattenväxt), groddar och fläskkött. Helst föredrar jag biffkött (neua) före fläsk, men man måste ju variera sig lite. Det som sätter lite extra sting på anrättningen är att buljongen spetsas med en matsked blod, något som borde göra alla Mårten Gås-fans yra av glädje.

De för ögat så icke-aptitliga bollarna är faktiskt asiens variant av köttbullar. I detta fallet fläskköttsbullar. Goda, även om de ser för jäkla äckliga ut.

måndag 4 oktober 2010

Burr...

...termometern visar bara 27 grader och molnen ser oroväckande regntunga ut. Vintern är uppenbarligen i antågande och snart kanske medeltemperaturen ligger mellan 25-30 grader, dock utan häftiga regn.

Hemska tanke :-)

söndag 3 oktober 2010

Lika som bär?!

Man kunde ju tro att man lärt sig nu, men även om minnet är bra så är det uppenbart kort. Inför en förmiddag på golfbanan bör man smörja in sig, vilket även gjordes, dock undantogs nunan då jag i min enfald trodde att kepan skulle skydda. Trots att jag nyttjade paraplyet de sista fyra-fem hålen (inte pga av regn utan pga zenitstående sol) så är man numera mer rosa än vanligt. Lyckligtvis är ju Nichas favoritfärg just rosa och då man dessutom ägnat en timme åt städning borde man ju kunna förvänta sig en rättmätig belöning framåt sänggående :-)


Erik?


Nasse?

fredag 1 oktober 2010

Avdelning ineffektivt

Det finns moment i livet då man verkligen förstår Michael Douglas rollkaraktär i "Falling down". Att sitta i en varm bil omgärdad av hundratusen andra bilar och röra sig 40 meter på en timme är ett sånt tillfälle då humöret lätt tryter. Å andra sidan är de tillfällena i regel självförvållade - jag hade ju kunnat använda mig av kommunala färdmedel, även om det i vissa fall hade varit förbannat bökigt och även saknat en intim vän i livet - bilens luftkonditionering.

I torsdags var dock en borderline nära. Det är nämligen dags att förnya Nichas uppehållstillstånd (det heter säkert något annorlunda på pappersvändarspråk) i Sverige då vi har för avsikt att 1-2 gånger per år besöka Svedala. Man kan ju tycka att Sverige är ett hyfsat modernt land med någorlunda väl fungerande rutiner. Om så är fallet, ter det sig dock att ev. välfungerande system upphör så fort man hamnar på en ambassad. Först och främst är det inte säkert att man får rätt handlingar för sitt ärende. I år fick vi, precis som förra året, handlingar som avsåg permanent uppehållstillstånd och tillstånd att arbeta i Sverige. I år, liksom förra året, måste jag tillkalla svensktalande personal (OBS, ingen självklarhet på svenska ambassader...) och på Klartext-inspirerat vis förklara följande:
1. Jag och Nicha bor i Bangkok.
2. Vi är tillsammans.
3. Vi vill kunna resa in och ut ur Sverige med kortare framförhållning än 3 månader (vilket annars krävs för turistvisum)
4. Nicha har uppehållstillstånd sen tidigare.

Efter att äntligen fått rätt handlingar och fyllt i dessa blir Nicha intervjuad under ca 1 timme om våra gemensamma förehavanden (huvaligen), min familj i Sverige, mina vänner, var vi bor, vilka ställen vi besökt i Sverige tidigare (det blir lätt humoristiskt att tänka sig in hur Nicha uttalar Möölbi, Veaastra Harr, Linkobbing mfl) m m.
Crescendot i mitt missnöje kom dock när jag får veta att jag också, inom några veckor ska bli kallad till intervju - i Sverige.... ARGHHH, exakt vad var det ni inte förstod. När jag för fjärde gången påpekar att jag inte bor i Sverige utan i Bangkok får jag istället en papperslapp med diverse frågor - alltid nå´t...

Mina omedelbara funderingar över ovanstående är givetvis:
- sparar man inte gamla ansökningar? Då skulle man ju kunna plocka fram förra årets ansökning och om nödvändigt, uppdatera den.
- finns det inga thailändare som ansöker om uppehållstillstånd som inte är 1. bärplockare 2. skenhustrur?
- varför gör man allt så onödigt ineffektivt?
Min uppriktiga uppfattning om varför man inte effekterar är att pappersvändarna och administratörerna på ambassaden inte vill bli effektivare. Ordet stress eller kundservice (ja, jag ser faktiskt mig som en kund - jag är faktiskt med och finansierar våra konsulära enheter via skattsedeln) finns inte i deras sinnesvärld. Min gissning är att de som jobbar på ambassader aldrig haft ett "riktigt" jobb, ett jobb där man är beroende att organisationen man jobbar för har en intäkt. För tänk om organisationen blev effektiv - då skulle ju många personer vara överflödiga....

Näe, släng in ett gäng entreprenörer/företagare på Sveriges samtliga konsulära enheter och vi skulle eliminera 2/3 av ledtiderna - dessa människor har nämligen tidigt stadium varit tvungna att förstå att man inte har råd med vare sig ineffektiva processer, oengagerade medarbetare eller missnöjda kunder.

Men men, efter en halvdag i ambassadens väntrum så verkar det som om Nicha kan hämta upp sitt uppdaterade uppehållstillstånd om någon månad.