söndag 30 maj 2010

"I´m an excellent driver"

....rubricerat citat kommer från Raymond a k a Rain Man. Uppenbarligen tycker även kungadömet Thailand att Carborg (ja, notera gärna stavningen...) är en fullvärdig framförare av såväl tvåhjuligt som fyrhjuligt motoriserat fordon.

Att få ett thailändskt körkort var vare sig dyrt eller svårt. Först fick ambassaden översätta mitt svenska körkort och i samma veva "be" om att den unge Carlbock skulle medges ett körkort. För detta debiterade ambassaden undertecknad 1,100 THB, med dagens hutlösa kurs ca 275 SEK.

Nästa anhalt blev Department of Land Transport. Efter ca 1 timmes trafikstockning (under vilken jag började ifrågasätta mitt uppdrag. varför körkort när det tar så in i h-e lång tid att ta sig framåt med bil...?!) stod jag framför en behjälplig dam som omedelbart började stämpla i mina kopior av pass, svenskt & internationellt körkort samt brevet från ambassaden. Tyvärr gick damen sen på lunch, och då hennes kollegor glömde bort mig satt jag på en stol och bevittnade hur det thailändska kungadömet skrev ut körkort i rasande takt. Effektivitet som skulle fått en kinesisk arkebusör att bli avundsjuk. När snälla damen återkom från sin lunch visade hon kvickt in mig i en åhörarsal där jag, tillsammans med 30 thailändare fick en förevisning om hur reaktions- och syntest skulle gå till. Givetvis var såväl film som instruktörens språkval modersmålet, vilket gjorde undertecknad något nervös.

Nåväl, 15 minuter senare stod man inför en färgkarta och pekade ut luang (gult), kiaw (grönt), deang (rött) och efter godkänt resultat fick man snällt invänta reaktionstest. Ena foten på en gaspedal, när lampan slog om till rött skulle foten förflyttas till bromspedalen. Kanske var det tack vare mina ungdomliga tider som bordtennis- och badmintonspelare som hjälpte mig klara detta test, det är ju allmänt känt att dessa idrotter har hög stimuli av anafylatis.
Efter ett (ännu) enklare djupseende- och färgtest var det sen dags att hämta ut ett färskt körkort.

Jag vill minnas att mitt körkort kostade mig ca 10 000 kr när det införskaffades 1995. År 2010 landade notan på 250 THB, ca 60 SEK, men då tillkom ju även kostnaden från ambassaden.... Förutom den billiga summan tog det totalt 4 timmar att åka ifrån och återkomma till kontoret, vilket även inkl. nästan 2 timmars trafikstockning...

Jag säger som lillasyster - jag gillart!

Givetvis får man ett körkort för varje klass, ett för bil och ett för MC. Tur att man inte har lastbilskörkort, busskörkort m fl...

onsdag 19 maj 2010

När kriget blev verkligt...

Efter drygt tre veckors "bloggsemester" kan jag inte undvika att skriva några ord om de senaste dagarnas händelseutveckling i the big mango. Ironiskt nog skulle avslutningen av den drygt tvåmånader långa ockupationen av Bangkoks centrala delar bli tillfället då striderna blev påtagliga för mig och övriga 90 % av Bangkokborna. Under eftermiddagen, efter att flera av rödskjortornas ledare gett upp kampen, bröt helvetet ut. Visst har det tidigare förekommit hårda strider med drygt 50-talet dödsoffer som följd, men det är först idag som helt okontrollerade gatustrider uppstått.
Militären sa sig vid middagstid ha läget under kontroll, men vi individer med IQ 100+ insåg tidigt att en upplöst demonstration högst troligtvis sätter känslorna i brand hos de hundratalet (tusental?!) beväpnade ligister som nu ser terror som sin enda utväg. Och vad hände? Nu, ca 8 timmar efter att namnkunniga rödskjorteledare som Dr. Weng och Jatuporn överlämnat sig, brinner det på ca 30 ställen runt om i Bangkok, affärer plundras, människor misshandlas, journalister hotas till livet m m.
Idag var dagen då många Bangkokbor verkligen fick känna på stridigheter på nära håll. Själv bevittnade jag när Channel 3:s station omringades och sattes i brand med spridda skottlossningar som rekvisita. Samtidigt sprängdes en transformatorstation som slog ut el- och mobilnät. Sagt och gjort, 15 minuter senare packades den rosa Hondan och vi hann med 5 minuters marginal ut från vår gata innan polisen spärrade av. Efter långa köer på Rama 9 kom vi till slut ut på motorvägen mot Pattaya och nu vilar vi ut på ett hotellrum. Även i Pattaya/Jomtien har utegångsförbud införts under kvällen, troligtvis en säkerhetsåtgärd för att kunna ringa in ev. missnöjesyttrare.

Men men, det finns ju värre saker än att slappa på en strand i några dagar, men eftersom man blivit till åren och därmed extra blödig, fäller man lätt en tår för alla drabbade i vårt älskade Bangkok.