Livsmedel man saknar

Trots att det finns salustånd, sevenelevens, butiker och stormarknader i stort sett överallt i Bangkok finns det saker som inte kan få tag i och som man saknar från Sverigebutikernas hyllor. Vissa saker, som exempelvis Gevaliakaffe, är inte så svårt att hålla i lager då det inte förbrukas i sån takt att det inte kan fyllas på av snälla sverigebesökare med jämna mellanrum. Saker som är svårare att lagerhålla och som man tar för självklara när man är i Sverige är;

1. Estrellas dillchips

En tidig smakpreferens från alla de gånger man sov över hos morföräldrarna. Man kunde alltid sniffa sig till en påse dillchips, på andra hyllan i serveringsskåpet. Mr Wanke bistod med en 300 gramspåse i början av mars och den räckte ungefär lika länge som en jungfrus oskuld i Paradise Hotel.

2. Marianne

Det är kanske inte för inte man går under epitet pensionären i vissa bekantskapskretsar. Detta pensionärsgodis är en given favorit då kombinationen mint och choklad är lika självklar som humle, jäst och vatten. Då jag likt Kalle i chokladfabriken hushåller mitt godis in absurdum, äter jag endast en (ibland två...) kola om dagen vilket gör livslängden på en påse relativt god. Enda torrperioden infann sig i december då Kedbocks Marianneleverans stals av giriga möss på ett hotellrum i Amsterdam.

Lyckoögonblick. Extra stor taxfreepåse från hovleverantör Thomas Wanke.

3. Jordnötsringar

Likt dillchips en klassiker från barndomen. Kombineras med fördel tillsammans med två flarn pepparchips (givetvis Estrella) för en ultimat smakupplevelse.

4. Bullens varmkorv

Att inte kunna svänga förbi ett gatukök och beställa några snablar med bröd är en klar nackdel med Bangkok. Vid nästa Sverigebesök kommer jag omedelbart svänga förbi Ekvallen, inte för att primärt studera Västra Hargs kvalitativa div. 6-fotboll, utan för att njuta av en Bullens varmkorv med bröd, applicerad med två strängar ketchup och senap.

5. Kindagurka

Såsom bördig från östgötaslätten är jag inte bara berikad med en vacker dialekt utan även utrustad med en ypperlig smakpreferens. I Östergötland är det självklart att komplettera sin leverpastejmacka (helst Julles leverpastej) med färsksaltad slanggurka. Att Västerås i folkmun kallas Gurkstaden är en skamfläck för nationen när man synar Kindas överlägsna kompetens inom gurkindustrin.