90-tal och skidskytte

Efter en lugn alla hjärtans dag är det dags att summera helgen. Dagen har gått i romantikens tecken med såväl romantisk komedi samt middag på en av Sukhumvits skybarer.

Igår var det fokus på musik snarare än romantik. Club Soma anordnade 90-tals fest på nyöppnade Toys, beläget vid thailarnas favoritstråk RCA. Kvällen inleddes dock på Monsoon på soi 8, ett trevligt hak som förutom de vanliga Singha-, Chang- och Tigerflaskorna även saluför Warsteiner, Beerlao, Erdinger och Hoegarden. Framåt 22-tiden bestämde vi oss för ett miljöombyte (vi är i det här fallet våra grannslackers Wiklas o Joanna, Ami, Båtsman och Kedbock), och vi tog oss till den bar som är det närmaste vi kommit till ett stamhak, Bush Garden mellan soi 13 och 15. Tyvärr har Bush Garden sen årsskiftet lagt till sig med en otrevlig vana. Varje fredag och lördag spelar ett liveband, ett till synes beaktansvärt initiativ om det inte vore för det faktum att bandet i allmänhet och sångerskan i synnerhet är totalt tondöva.

Väl på Toys kunde dock musikörat fröjdas åt de toner som gjorde 90-talet till ett sånt livligt musikdecennium. Trots att det spelades allt ifrån cool indiepop till mörk grunge saknade undertecknad flera av 90-talets dängor. Att följande låtar inte spelades (någon av dessa kan iof ha spelats utan att ha nått mina öron, då jag titt som tätt ackompanjerade mitt sällskap i deras ständiga nikotinintagande på ställets uteplats) får betraktas som helgerån och en skam mot dess skapare;
Spaceman/Babylon Zoo: decenniets största one-hit-wonder?
Basket case/Green Day: stora då, bland de största nu!
Self esteem/Offspring: ett av 90-talets bästa album?!
Popular/Nadasurf: den optimala collegelåten.
Two princes/Spin Doctors: snudd på 80-tal.
Mmmm mmmm/Crash test dummies: decenniets näst största one-hit-wonder?
Mmmbop/Hanson: vem nynnade inte på denna 1997?
Ice ice baby/Vanilla Ice: Hinkens personliga favorit på SingStar.
Jump/Krisskross: mest kända för att de hade jeansen bakåtfram!
No limit/2unlimited: etta 10 veckor i rad på Listan.
Hon har ett sätt/Jacob Hellman: ja ja, ibland får man vara patriotisk...

Ett annat mål som jag och Kedbock hade för kvällen, eller snarare natten, var att avsluta festligheterna med att glo på damernas skidskyttesprint, kl. 04.00 lokal tid. Såsom de förespråkare vi är för de agrare samhället så bestämde vi oss tidigt för att hålla oss till rena naturprodukter i vår strävan att hålla oss vakna. I början av kvällen fokuserade vi på de mer skandinaviska grödorna och naturtillgångarna: en mix av vete, humle, jäst och vatten. När klockan närmade sig midnatt gick vi över till korn och potatis - då i sin "brända", flytande form. Denna brygd kombinerades med ännu en av naturens rikedomar, socker i form av s k röd tjur. Vår strategi föll väl ut, så förstå vår frustration när vi med pigga ögon och något defekta balanssinnen placerat oss i Kedbocks soffa och mötes av en Eurosportsändning som INTE innehåll skidskyttande damer utan istället våghalsiga crossmotorcykelförare från en stadion i Berlin...

Illa Eurosport, illa....