Jag trodde inte det var möjligt, men det verkar som att den största aktören på kabel-TV marknaden i Bangkok, TrueVision, är lika sopiga som Com Hem. Jag vet, det låter otroligt, men efter 3 månader av urkass mottagning (ända sen jag fick min nya uppdaterade box...) och en fjärrkontroll som lever ett eget liv början True närma sig Com Hems oduglighet.
I likhet med Com Hem är även deras kundtjänst helt värdelös. Inför stundande fotbolls-VM försökte jag uppgradera mitt abonnemang för att få tillgång till deras HD-kanal som sänder alla matcher. Detta avråddes jag dock ifrån då alla kommentarer är på thailändska och man troligtvis kommer sända alla matcher på de sportkanaler jag redan har. Just ordet "troligtvis" verkar dock komma på skam då inga fotbollssändningar är aviserade.
Sen finns det en aktör till som i det närmaste har monopol på fast telefoni, TOT. Likt ett Telia äger de det fasta telenätet och har man inte internet via ens kabelTV-leverantör står valet till TOT. Min ADSL-uppkoppling har inte fungerat sen början av april, detta trots ivriga påringningar till TOT´s kundtjänst. M a o, även inom internetsektorn är det som i Sverige, ett halvstatligt företag som inte levererar vare sig en fungerande produkt eller service. Men men, kanske i helgen görs ett nytt försök att få TOT´s kundtjänst att agera, sist lät dock konversationen ungefär som följande;
"welcome to TOT, how can I help you?"
"- well, as I tried to explain to you and your fellow colleagues several times before, our phoneline is dead, and I´m still waiting for someone to fix it."
"what is wrong with your internet sir?"
"- eh, the phoneline is dead, and as a result of that, the ADSL doesn´t work."
"is any of the lights on the modem working"
"- yes, the modem is working fine, but without a signal to the phonesocket it doesn´t connect to internet."
"hmm, you say your phone doesn´t work, sir?"
"- Okay, let´s get this straight! My phone works fine, but without signal - no phone or no internet. I don´t have a signal, please fix."
"have you tried to restart modem, sir?"
Äh, jag skiter i internet och fotbolls-VM bör man ju ändå avnjuta på en sportbar...
fredag 11 juni 2010
måndag 7 juni 2010
Fläkt av Sverige
Var på Emporium igår och handlade lite. I vanlig ordning tog man sig en sväng förbi chipshyllan för att plocka på sig en påse Lay´s sourcream&onion. I samma veva som jag sträcker mig efter en påse Lay´s, flimrar något grönt förbi i periferin....
Mina ICA-vänner skulle varit stolta över thailändarnas förmåga att fronta. Inga fula kartonger här inte...
Till det facila priset av 190 THB/påse (nästan trippla priset jmf med Sverige, men som Paulsson skulle sagt - "BILLIGT") inhandlades en trio Dill & Gräslök-chips. Två till mig och en till Kedbock...
Till det facila priset av 190 THB/påse (nästan trippla priset jmf med Sverige, men som Paulsson skulle sagt - "BILLIGT") inhandlades en trio Dill & Gräslök-chips. Två till mig och en till Kedbock...
söndag 6 juni 2010
Familjemiddag
I torsdags fyllde Nicha 28 år och söndagskvällen spenderades med anledning av detta på restaurang med hela tjocka släkten. Förutom att gå igenom det lokala skvallret och äta som galningar liknar en familjemiddag i Thailand i stort sett en familjemiddag i Sverige, dock med några undantag.
1. Vänta inte med att beställa bara för att du är först...
Som den tidsnitiske svennen jag är, var jag och Nicha givetvis på plats 5-10 minuter före utsatt tid. Eftersom Nicha var hungrig (och har ett jäkla hungerhumör...) var det helt naturligt att börja beställa in mat. När jag försynt undrade om vi inte borde vänta tills alla kommit fick man helt enkelt till svar att man inte kan veta när de andra kommer, detta trots att vi satt 18.30 som tid. Sagt och gjort, innan någon annan kommit hade man smakat på såväl Tom yum gai, snabbwokad mimosa, curryris med seafood mm.
När resten av sällskapet dök in kom det fler rätter på bordet och snart var tjattret igång.
2. Det är helt okej att prata över huvudet på han som inte verkar förstå...
Thailändare är mycket rättframma. Det kan kännas lite märkligt inledningsvis, men det är grymt skönt att slippa all politisk korrekthet ibland. Exempelvis fick man höra att man nog var en hyfsat grann skapelse, men Nichas kusins kille (thai) var givetvis ett mycket bättre kap och dessutom har han inte en kula på magen som den mystiske svensken.
Det ska dock tilläggas att Nichas farbror (typ extrapappan) efter middagen och förutom att waiva, gav mig ett rejält handslag och lät hälsa att jag verkade vara en hyvens kille som gjorde hans prinsessa lycklig!
Alla tyckte mina fula kanintänder var roliga när jag här ackompanjeras av svärmor (vit blus), moster (mörkröd blus), farbror och svärmors barndomskompis.
3. Som bordsdryck gäller Jonnie Walker
I och för sig ingen skräll, men jag kan inte annat än le när man endast sörplar Jonnie Walker Red Label (helst Black Label men den kommer först fram på verkliga tillställningar) och soda. Att man sen ska köra hem är ingen grund för att skippa boosen, skulle man krocka så har det inte med spriten att göra utan p g a man är otursförföljd...
För protokollet vill jag klargöra att jag drack Pepsi.
4. Titta på sport.
En av de bättre sakerna med att gå på thairestaurang är att det i 99 fall av 100 finns en eller flera televisionsapparater som visar sport. Detta passar mig utmärkt, speciellt igår då jag i brist på konversationskunskaper kunde ägna mig åt Söderlings sorti i Franska öppna.
5. Ifrågasätt gärna notan
Även om du har beställt en rätt ur menyn, där rätten dessutom prissatts, kan man alltid ifrågasätta priset i efterhand. För den som tror att prutning och hustling endast sker i samband med inköp av diverse fakeprodukter på turiststråken har fel - den klassiska thaihustlingen finns alltid närvarande. Själv kan jag ju tycka att det är märkligt att ifrågasätta en rätts pris på 150 THB om det framgår tydligt att den kostar 150 THB. Dock är det ytterst befriande att det förväntas att man säger till om man inte är nöjd med smaken. Smakar det inte som förväntat, får sig kocken en dask på armen och rätten stryks ur notan.
6. Bacillrädda gör sig icke besvär
Räkna med att inmundiga andra människors baciller om du går på thaimiddag. Eftersom man beställer in en mängd rätter så plockar många människors bestick mat från de olika uppläggningsfaten. Har man riktig tur har man en snäll bordsgranne som utan förvarning slevar upp en portion åt dig. Lyckligtvis smakar ju det thailändska köket himmelskt, med vissa undantag. Marinerade, råa (ja, råa. Inte förkokta eller kalla, utan just råa) räkor är exempelvis inte jättegott...
1. Vänta inte med att beställa bara för att du är först...
Som den tidsnitiske svennen jag är, var jag och Nicha givetvis på plats 5-10 minuter före utsatt tid. Eftersom Nicha var hungrig (och har ett jäkla hungerhumör...) var det helt naturligt att börja beställa in mat. När jag försynt undrade om vi inte borde vänta tills alla kommit fick man helt enkelt till svar att man inte kan veta när de andra kommer, detta trots att vi satt 18.30 som tid. Sagt och gjort, innan någon annan kommit hade man smakat på såväl Tom yum gai, snabbwokad mimosa, curryris med seafood mm.
När resten av sällskapet dök in kom det fler rätter på bordet och snart var tjattret igång.
2. Det är helt okej att prata över huvudet på han som inte verkar förstå...
Thailändare är mycket rättframma. Det kan kännas lite märkligt inledningsvis, men det är grymt skönt att slippa all politisk korrekthet ibland. Exempelvis fick man höra att man nog var en hyfsat grann skapelse, men Nichas kusins kille (thai) var givetvis ett mycket bättre kap och dessutom har han inte en kula på magen som den mystiske svensken.
Det ska dock tilläggas att Nichas farbror (typ extrapappan) efter middagen och förutom att waiva, gav mig ett rejält handslag och lät hälsa att jag verkade vara en hyvens kille som gjorde hans prinsessa lycklig!
Alla tyckte mina fula kanintänder var roliga när jag här ackompanjeras av svärmor (vit blus), moster (mörkröd blus), farbror och svärmors barndomskompis.
3. Som bordsdryck gäller Jonnie Walker
I och för sig ingen skräll, men jag kan inte annat än le när man endast sörplar Jonnie Walker Red Label (helst Black Label men den kommer först fram på verkliga tillställningar) och soda. Att man sen ska köra hem är ingen grund för att skippa boosen, skulle man krocka så har det inte med spriten att göra utan p g a man är otursförföljd...
För protokollet vill jag klargöra att jag drack Pepsi.
4. Titta på sport.
En av de bättre sakerna med att gå på thairestaurang är att det i 99 fall av 100 finns en eller flera televisionsapparater som visar sport. Detta passar mig utmärkt, speciellt igår då jag i brist på konversationskunskaper kunde ägna mig åt Söderlings sorti i Franska öppna.
5. Ifrågasätt gärna notan
Även om du har beställt en rätt ur menyn, där rätten dessutom prissatts, kan man alltid ifrågasätta priset i efterhand. För den som tror att prutning och hustling endast sker i samband med inköp av diverse fakeprodukter på turiststråken har fel - den klassiska thaihustlingen finns alltid närvarande. Själv kan jag ju tycka att det är märkligt att ifrågasätta en rätts pris på 150 THB om det framgår tydligt att den kostar 150 THB. Dock är det ytterst befriande att det förväntas att man säger till om man inte är nöjd med smaken. Smakar det inte som förväntat, får sig kocken en dask på armen och rätten stryks ur notan.
6. Bacillrädda gör sig icke besvär
Räkna med att inmundiga andra människors baciller om du går på thaimiddag. Eftersom man beställer in en mängd rätter så plockar många människors bestick mat från de olika uppläggningsfaten. Har man riktig tur har man en snäll bordsgranne som utan förvarning slevar upp en portion åt dig. Lyckligtvis smakar ju det thailändska köket himmelskt, med vissa undantag. Marinerade, råa (ja, råa. Inte förkokta eller kalla, utan just råa) räkor är exempelvis inte jättegott...
fredag 4 juni 2010
Topp och tapp
Fredag eftermiddag och dags att summera senaste tidens upp och ner listform.
3 i topp
VM-tips: Sundsvalls stolte son, Henrik Lindgren har via sociala medier bjudit in till ett s k VM-tips. Att förutspå samtliga matchutgångar i världens största idrottsevenemang har höjt VM-temperaturen rejält. Det är med enorm intensitet och spänning jag kommer följa upp min tipsrad, nästan lika noga som den tipsliga á la Önnebo lanthandel.
Mobiltjänster: Thailand har hundra gånger bättre system för mobilabonnemang än exempelvis Sverige. Vill man byta prisplan är man inte bunden till ett kasst Halebopabonnemang i 51 år, utan man kan närsom byta till en prisplan som passar ens nyttjande. Givetvis är det billigare än i Sverige, vi får dock leva utan 3G utan får lita till GPRS. Ålderdomligt javisst, men å andra sidan ser man hela tiden locals som glor på TV i mobilen, detta till en fast kostnad av motsvarande 35 SEK/månad.
Posten: Ett statligt företag i kungadömet som verkligen levererar. Försändelser från Sverige dimper i regel ner inom 3-4 dagar och motsvarande när man postar till Sverige. Maximal väntetid jag upplevt på ett postkontor är ca 5 min, vilket får anses som excellent. Snyggt.
3 i tapp
Trafik: som innehavare av såväl hyrbil och körkort har jag spenderat många timmar i Bangkoks trafikkaos. Igår slogs nya rekord i bilköande. Bl a stirrade ett rödljus elakt mot mig i 10 minuter innan det blev grönt (vilket var en ökning med ca 40 sekunder jmf med tidigare under dagen...), jag irrade dessutom in mig på en sidosoi som slutade med att jag förutom att battla med tuktuks fick backa ut på Sathorn Road, vilken är ungefär lika trafikerad som Essingeleden x 10, dock med trafik som inte rusar fram i högre hastighet än en nanokilometer/tim.
Ron mak mak: Just nu är Bangkok hetare än hetast vilket begränsar ens rörelsemönster. Att sätta sig på en biketaxi borde vara något fläktande, men det känns som man färdas i en varm hårfönsfläkt.
Rafael Benitez: Har fått sparken av antagonisterna Liverpool. Synd, då Benitez - förutom en slumpmässig Champions Leaguevinst - varit en glädjekälla för oss Evertonare då han sällan lyckas få sitt Liverpool till några högre höjder.
Long live the King!
3 i topp
VM-tips: Sundsvalls stolte son, Henrik Lindgren har via sociala medier bjudit in till ett s k VM-tips. Att förutspå samtliga matchutgångar i världens största idrottsevenemang har höjt VM-temperaturen rejält. Det är med enorm intensitet och spänning jag kommer följa upp min tipsrad, nästan lika noga som den tipsliga á la Önnebo lanthandel.
Mobiltjänster: Thailand har hundra gånger bättre system för mobilabonnemang än exempelvis Sverige. Vill man byta prisplan är man inte bunden till ett kasst Halebopabonnemang i 51 år, utan man kan närsom byta till en prisplan som passar ens nyttjande. Givetvis är det billigare än i Sverige, vi får dock leva utan 3G utan får lita till GPRS. Ålderdomligt javisst, men å andra sidan ser man hela tiden locals som glor på TV i mobilen, detta till en fast kostnad av motsvarande 35 SEK/månad.
Posten: Ett statligt företag i kungadömet som verkligen levererar. Försändelser från Sverige dimper i regel ner inom 3-4 dagar och motsvarande när man postar till Sverige. Maximal väntetid jag upplevt på ett postkontor är ca 5 min, vilket får anses som excellent. Snyggt.
3 i tapp
Trafik: som innehavare av såväl hyrbil och körkort har jag spenderat många timmar i Bangkoks trafikkaos. Igår slogs nya rekord i bilköande. Bl a stirrade ett rödljus elakt mot mig i 10 minuter innan det blev grönt (vilket var en ökning med ca 40 sekunder jmf med tidigare under dagen...), jag irrade dessutom in mig på en sidosoi som slutade med att jag förutom att battla med tuktuks fick backa ut på Sathorn Road, vilken är ungefär lika trafikerad som Essingeleden x 10, dock med trafik som inte rusar fram i högre hastighet än en nanokilometer/tim.
Ron mak mak: Just nu är Bangkok hetare än hetast vilket begränsar ens rörelsemönster. Att sätta sig på en biketaxi borde vara något fläktande, men det känns som man färdas i en varm hårfönsfläkt.
Rafael Benitez: Har fått sparken av antagonisterna Liverpool. Synd, då Benitez - förutom en slumpmässig Champions Leaguevinst - varit en glädjekälla för oss Evertonare då han sällan lyckas få sitt Liverpool till några högre höjder.
Long live the King!
tisdag 1 juni 2010
Historien återupprepas
Israel har gjort det igen! Sin vana trogen använder man opropertioneligt våld mot civila i sitt "krig" mot ockuperade Gaza, denna gång agerar man t o m i internationella farvatten och bordar förnödenhetsfärjorna från Turkiet. Resultatet? Flera döda och patetiska försvarstal om att båtarna var täckmantel för vapen vars syfte var att hamna i Hamas händer.
Vad är det för fel på Israels politiska ledning? Var finns etiken? Var finns moralen? Var finns respekten? Vem är egentligen den verklige terroristen?
Jag försvarar inte på något sätt dårar som använder religionen som en ursäkt för vålds- och terrorhandlingar, oavsett om de kallar sig kristna, judar eller muslimer.
Visst måste Israel ha rätt att försvara sig mot raketskjutande tokstollar i Gaza och Libanon, men det är ju inte proportioneligt att först bomba sönder infrastruktur, skolor, sjukhus och andra civila mål, och sen lägga en blockad som förbjuder införsel av cement och betong. Hur ska man kunna återuppbygga Gaza då? Man behöver ju inte vara nobelpristagare för att förstå att människorna i Gaza blir frustrerade och uppfostrar kommande generation till att avsky ens ockupanter. Som palestinier är det bäst att alltid bära med sig identitetshandlingar och av Israel godkända papper, annars kan du bli arresterad.
Är det bara jag som får Warzawaghetto-vibbar??? Numera är dock den f d fången fångvaktare...
En helt annan frågeställning avseende de israeliska styrkornas stormning av förnödenhetsfartygen är ju; hur jäkla inkompetent får en beslutsfattare vara? Borde inte man som amiral/general/överste/försvarsminister mfl förstå att en nattlig bordning med elittrupper kan gå snett? Hur är det möjligt att man som militär inte verkar ha någon som helst kunskap om hur grupper av människor kan fungera? Tro fan att både civila och militärer kommer till skada i en sådan aktion.
Tänk om USA hade invaderat någon av de sovjetiska fartyg som färdades mot Kuba i oktober 1962? Nu la USA en blockad som totalt spillde en amerikansk pilots liv och Kuba nedmonterade de sovjetiska missilramper de börjat bygga.
Men men, några fartyg med mjölkpulver, två enstaka schaktmaskiner, filtar, kläder, konserver, vatten mm, är givetvis ur israeliskt synsätt fasiken så mycket värre än sovjetiska kärnvapenmissiler....
Avslutningsvis är det väl bäst att påpeka att jag på något sätt INTE är antisemit. Det brukar vara bäst att fastslå det då kritik mot Israel automatiskt brukar innebära brunskjortestämpel.
Vad är det för fel på Israels politiska ledning? Var finns etiken? Var finns moralen? Var finns respekten? Vem är egentligen den verklige terroristen?
Jag försvarar inte på något sätt dårar som använder religionen som en ursäkt för vålds- och terrorhandlingar, oavsett om de kallar sig kristna, judar eller muslimer.
Visst måste Israel ha rätt att försvara sig mot raketskjutande tokstollar i Gaza och Libanon, men det är ju inte proportioneligt att först bomba sönder infrastruktur, skolor, sjukhus och andra civila mål, och sen lägga en blockad som förbjuder införsel av cement och betong. Hur ska man kunna återuppbygga Gaza då? Man behöver ju inte vara nobelpristagare för att förstå att människorna i Gaza blir frustrerade och uppfostrar kommande generation till att avsky ens ockupanter. Som palestinier är det bäst att alltid bära med sig identitetshandlingar och av Israel godkända papper, annars kan du bli arresterad.
Är det bara jag som får Warzawaghetto-vibbar??? Numera är dock den f d fången fångvaktare...
En helt annan frågeställning avseende de israeliska styrkornas stormning av förnödenhetsfartygen är ju; hur jäkla inkompetent får en beslutsfattare vara? Borde inte man som amiral/general/överste/försvarsminister mfl förstå att en nattlig bordning med elittrupper kan gå snett? Hur är det möjligt att man som militär inte verkar ha någon som helst kunskap om hur grupper av människor kan fungera? Tro fan att både civila och militärer kommer till skada i en sådan aktion.
Tänk om USA hade invaderat någon av de sovjetiska fartyg som färdades mot Kuba i oktober 1962? Nu la USA en blockad som totalt spillde en amerikansk pilots liv och Kuba nedmonterade de sovjetiska missilramper de börjat bygga.
Men men, några fartyg med mjölkpulver, två enstaka schaktmaskiner, filtar, kläder, konserver, vatten mm, är givetvis ur israeliskt synsätt fasiken så mycket värre än sovjetiska kärnvapenmissiler....
Avslutningsvis är det väl bäst att påpeka att jag på något sätt INTE är antisemit. Det brukar vara bäst att fastslå det då kritik mot Israel automatiskt brukar innebära brunskjortestämpel.
söndag 30 maj 2010
"I´m an excellent driver"
....rubricerat citat kommer från Raymond a k a Rain Man. Uppenbarligen tycker även kungadömet Thailand att Carborg (ja, notera gärna stavningen...) är en fullvärdig framförare av såväl tvåhjuligt som fyrhjuligt motoriserat fordon.
Att få ett thailändskt körkort var vare sig dyrt eller svårt. Först fick ambassaden översätta mitt svenska körkort och i samma veva "be" om att den unge Carlbock skulle medges ett körkort. För detta debiterade ambassaden undertecknad 1,100 THB, med dagens hutlösa kurs ca 275 SEK.
Nästa anhalt blev Department of Land Transport. Efter ca 1 timmes trafikstockning (under vilken jag började ifrågasätta mitt uppdrag. varför körkort när det tar så in i h-e lång tid att ta sig framåt med bil...?!) stod jag framför en behjälplig dam som omedelbart började stämpla i mina kopior av pass, svenskt & internationellt körkort samt brevet från ambassaden. Tyvärr gick damen sen på lunch, och då hennes kollegor glömde bort mig satt jag på en stol och bevittnade hur det thailändska kungadömet skrev ut körkort i rasande takt. Effektivitet som skulle fått en kinesisk arkebusör att bli avundsjuk. När snälla damen återkom från sin lunch visade hon kvickt in mig i en åhörarsal där jag, tillsammans med 30 thailändare fick en förevisning om hur reaktions- och syntest skulle gå till. Givetvis var såväl film som instruktörens språkval modersmålet, vilket gjorde undertecknad något nervös.
Nåväl, 15 minuter senare stod man inför en färgkarta och pekade ut luang (gult), kiaw (grönt), deang (rött) och efter godkänt resultat fick man snällt invänta reaktionstest. Ena foten på en gaspedal, när lampan slog om till rött skulle foten förflyttas till bromspedalen. Kanske var det tack vare mina ungdomliga tider som bordtennis- och badmintonspelare som hjälpte mig klara detta test, det är ju allmänt känt att dessa idrotter har hög stimuli av anafylatis.
Att få ett thailändskt körkort var vare sig dyrt eller svårt. Först fick ambassaden översätta mitt svenska körkort och i samma veva "be" om att den unge Carlbock skulle medges ett körkort. För detta debiterade ambassaden undertecknad 1,100 THB, med dagens hutlösa kurs ca 275 SEK.
Nästa anhalt blev Department of Land Transport. Efter ca 1 timmes trafikstockning (under vilken jag började ifrågasätta mitt uppdrag. varför körkort när det tar så in i h-e lång tid att ta sig framåt med bil...?!) stod jag framför en behjälplig dam som omedelbart började stämpla i mina kopior av pass, svenskt & internationellt körkort samt brevet från ambassaden. Tyvärr gick damen sen på lunch, och då hennes kollegor glömde bort mig satt jag på en stol och bevittnade hur det thailändska kungadömet skrev ut körkort i rasande takt. Effektivitet som skulle fått en kinesisk arkebusör att bli avundsjuk. När snälla damen återkom från sin lunch visade hon kvickt in mig i en åhörarsal där jag, tillsammans med 30 thailändare fick en förevisning om hur reaktions- och syntest skulle gå till. Givetvis var såväl film som instruktörens språkval modersmålet, vilket gjorde undertecknad något nervös.
Nåväl, 15 minuter senare stod man inför en färgkarta och pekade ut luang (gult), kiaw (grönt), deang (rött) och efter godkänt resultat fick man snällt invänta reaktionstest. Ena foten på en gaspedal, när lampan slog om till rött skulle foten förflyttas till bromspedalen. Kanske var det tack vare mina ungdomliga tider som bordtennis- och badmintonspelare som hjälpte mig klara detta test, det är ju allmänt känt att dessa idrotter har hög stimuli av anafylatis.
Efter ett (ännu) enklare djupseende- och färgtest var det sen dags att hämta ut ett färskt körkort.
Jag vill minnas att mitt körkort kostade mig ca 10 000 kr när det införskaffades 1995. År 2010 landade notan på 250 THB, ca 60 SEK, men då tillkom ju även kostnaden från ambassaden.... Förutom den billiga summan tog det totalt 4 timmar att åka ifrån och återkomma till kontoret, vilket även inkl. nästan 2 timmars trafikstockning...
Jag vill minnas att mitt körkort kostade mig ca 10 000 kr när det införskaffades 1995. År 2010 landade notan på 250 THB, ca 60 SEK, men då tillkom ju även kostnaden från ambassaden.... Förutom den billiga summan tog det totalt 4 timmar att åka ifrån och återkomma till kontoret, vilket även inkl. nästan 2 timmars trafikstockning...
Jag säger som lillasyster - jag gillart!
Givetvis får man ett körkort för varje klass, ett för bil och ett för MC. Tur att man inte har lastbilskörkort, busskörkort m fl...
onsdag 19 maj 2010
När kriget blev verkligt...
Efter drygt tre veckors "bloggsemester" kan jag inte undvika att skriva några ord om de senaste dagarnas händelseutveckling i the big mango. Ironiskt nog skulle avslutningen av den drygt tvåmånader långa ockupationen av Bangkoks centrala delar bli tillfället då striderna blev påtagliga för mig och övriga 90 % av Bangkokborna. Under eftermiddagen, efter att flera av rödskjortornas ledare gett upp kampen, bröt helvetet ut. Visst har det tidigare förekommit hårda strider med drygt 50-talet dödsoffer som följd, men det är först idag som helt okontrollerade gatustrider uppstått.
Militären sa sig vid middagstid ha läget under kontroll, men vi individer med IQ 100+ insåg tidigt att en upplöst demonstration högst troligtvis sätter känslorna i brand hos de hundratalet (tusental?!) beväpnade ligister som nu ser terror som sin enda utväg. Och vad hände? Nu, ca 8 timmar efter att namnkunniga rödskjorteledare som Dr. Weng och Jatuporn överlämnat sig, brinner det på ca 30 ställen runt om i Bangkok, affärer plundras, människor misshandlas, journalister hotas till livet m m.
Idag var dagen då många Bangkokbor verkligen fick känna på stridigheter på nära håll. Själv bevittnade jag när Channel 3:s station omringades och sattes i brand med spridda skottlossningar som rekvisita. Samtidigt sprängdes en transformatorstation som slog ut el- och mobilnät. Sagt och gjort, 15 minuter senare packades den rosa Hondan och vi hann med 5 minuters marginal ut från vår gata innan polisen spärrade av. Efter långa köer på Rama 9 kom vi till slut ut på motorvägen mot Pattaya och nu vilar vi ut på ett hotellrum. Även i Pattaya/Jomtien har utegångsförbud införts under kvällen, troligtvis en säkerhetsåtgärd för att kunna ringa in ev. missnöjesyttrare.
Men men, det finns ju värre saker än att slappa på en strand i några dagar, men eftersom man blivit till åren och därmed extra blödig, fäller man lätt en tår för alla drabbade i vårt älskade Bangkok.
Militären sa sig vid middagstid ha läget under kontroll, men vi individer med IQ 100+ insåg tidigt att en upplöst demonstration högst troligtvis sätter känslorna i brand hos de hundratalet (tusental?!) beväpnade ligister som nu ser terror som sin enda utväg. Och vad hände? Nu, ca 8 timmar efter att namnkunniga rödskjorteledare som Dr. Weng och Jatuporn överlämnat sig, brinner det på ca 30 ställen runt om i Bangkok, affärer plundras, människor misshandlas, journalister hotas till livet m m.
Idag var dagen då många Bangkokbor verkligen fick känna på stridigheter på nära håll. Själv bevittnade jag när Channel 3:s station omringades och sattes i brand med spridda skottlossningar som rekvisita. Samtidigt sprängdes en transformatorstation som slog ut el- och mobilnät. Sagt och gjort, 15 minuter senare packades den rosa Hondan och vi hann med 5 minuters marginal ut från vår gata innan polisen spärrade av. Efter långa köer på Rama 9 kom vi till slut ut på motorvägen mot Pattaya och nu vilar vi ut på ett hotellrum. Även i Pattaya/Jomtien har utegångsförbud införts under kvällen, troligtvis en säkerhetsåtgärd för att kunna ringa in ev. missnöjesyttrare.
Men men, det finns ju värre saker än att slappa på en strand i några dagar, men eftersom man blivit till åren och därmed extra blödig, fäller man lätt en tår för alla drabbade i vårt älskade Bangkok.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
